Arzultà dl'arserca
Vai alla navigazione
Vai alla ricerca
- [[Categorìa:Àlgebra linear]] ...379 Byte (50 mòt) - 19:03, 13 mar 2014
- ...olinòmi d'Hermite a seurto fòra tanme solussion dj'[[equassion diferensiaj linear]] omogenie, dlë scond órdin [[Categorìa:Àlgebra]] ...632 Byte (116 mòt) - 06:02, 10 mar 2013
- [[Categorìa:Àlgebra linear]] ...699 Byte (119 mòt) - 10:05, 18 stè 2013
- Në '''strop algébrich linear''' ansima a K a l'é un sot-ëstrop G ëd chèich <math>SL_n(K)</math> andoa a Në strop algébrich linear ansima a K as dis soens mach un K-strop. ...1 KByte (235 mòt) - 04:23, 10 mar 2013
- ...An sa manera a l'é rivasse ëd fasson natural a la [[definission]] ëd [[C*-àlgebra]] e d'àutre [[àlgebre d'operator]]. ...rà ant lë studi dlë [[spassi doal]], visadì lë spassi ëd tuti ij fonsionaj linear continuo. ...4 KByte (771 mòt) - 08:20, 9 mar 2013
- [[Categorìa:Àlgebra linear]] ...1 KByte (212 mòt) - 06:13, 17 mar 2013
- ...na [[strutura algébrica]] ch'a përmet, tra l'àutr, ëd fé dle combinassion linear. ...''F''. An d'àutri termo, as ciama che ''F'' a sia stàbil për combinassion linear. ...11 KByte (1 963 mòt) - 13:41, 11 maj 2014
- L'adoss ëd l'[[àlgebra]] dle matris a armonta al sécol ch'a fa XIX.<br /> Pare dl'àlgebra dle matris a l'é considerà [[Cayley]] (1821-1895) che, dël 1858, a l'ha pub ...3 KByte (493 mòt) - 17:16, 12 mar 2013
- [[Categorìa:Àlgebra linear|Prodotvetorial]] ...2 KByte (360 mòt) - 14:05, 9 stè 2013
- [[Categorìa:Àlgebra linear]] ...2 KByte (348 mòt) - 09:12, 5 mar 2014
- An [[matemàtica]], pì an particolar ant l'[[àlgebra]] e ant la [[teorìa dij modej]], na '''strutura algébrica''' a l'é formà da ==== Àlgebra ==== ...10 KByte (1 732 mòt) - 09:15, 17 giu 2020
- La ''soma linear'' o ''soma vertical'' ëd doi órdin disgionzù <math>(A, \leq_A)</math> e <ma [[Categorìa:Àlgebra]] ...4 KByte (840 mòt) - 04:49, 28 giu 2013
- ...ta d'un-a dle nossion pì amportante ant la [[matemàtica]], dzortut ant l'[[àlgebra]], e a l'é motobin rica d'aplicassion, për esempi ant la [[fìsica]] e ant l An dzorpì, an në strop j'equassion linear ax=b e ya=b a l'han tavòta n'ùnica solussion: <math>x=a^{-1}b</math> e <mat ...12 KByte (2 347 mòt) - 15:14, 26 fër 2014
- ...j grand promotor ëd la teorìa djë [[strop ëd përmutassion]]) e l'[[àlgebra linear]]. Soa euvra a l'é fondamental ëdcò ant l'[[àlgebra]] e la [[geometrìa]]. ...12 KByte (2 140 mòt) - 22:54, 23 gen 2015
- ...on dj'euvre d'Euclid, Apolòni e dzortut Archimede) e da j'arserche ant l'[[àlgebra]], a l'é mach vers la fin dël sécol ch'a fa XVI e l'ancamin ëd col ch'a fa ...on [[René Descartes]] e [[Pierre de Fermat]]: l'aplicassion sistemàtica dl'àlgebra a la geometrìa, ch'a marca l'achit dla moderna [[geometrìa analìtica]], ch' ...21 KByte (3 900 mòt) - 14:53, 28 stè 2021
- A studia j'[[equassion diferensiaj linear]] e për fé sòn a l'é 'l prim ch'a utilisa la nossion ëd [[determinant]]. Ant l'[[àlgebra]] a l'ha studià ij [[sistema d'equassion]] ëd prim gré. ...35 KByte (6 321 mòt) - 20:14, 4 gen 2024